Presidente: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision
Lam-ang (tungtungan | aramid) m +en iw |
m r2.6.4) (Robot: Agnaynayon ky; agikikkat mr; agibalbaliw bn, udm |
||
Linia 30: | Linia 30: | ||
[[af:President]] |
[[af:President]] |
||
[[am:ፕሬዝዳንት]] |
[[am:ፕሬዝዳንት]] |
||
⚫ | |||
[[ang:Foresittend]] |
[[ang:Foresittend]] |
||
[[ar:رئيس]] |
[[ar:رئيس]] |
||
⚫ | |||
[[arc:ܪܝܫ ܩܘܛܢܝܘܬܐ]] |
[[arc:ܪܝܫ ܩܘܛܢܝܘܬܐ]] |
||
[[ast:Presidente]] |
[[ast:Presidente]] |
||
[[az:Prezident]] |
[[az:Prezident]] |
||
⚫ | |||
[[bn:প্রেসিডেন্ট]] |
|||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[be:Прэзідэнт]] |
[[be:Прэзідэнт]] |
||
[[be-x-old:Прэзыдэнт]] |
[[be-x-old:Прэзыдэнт]] |
||
[[bg:Президент]] |
[[bg:Президент]] |
||
⚫ | |||
[[bn:রাষ্ট্রপতি]] |
|||
[[bs:Predsjednik]] |
[[bs:Predsjednik]] |
||
[[ca:President]] |
[[ca:President]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[cv:Президент]] |
[[cv:Президент]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[cy:Arlywydd]] |
[[cy:Arlywydd]] |
||
[[da:Præsident]] |
[[da:Præsident]] |
||
[[de:Staatspräsident]] |
[[de:Staatspräsident]] |
||
⚫ | |||
[[el:Πρόεδρος]] |
[[el:Πρόεδρος]] |
||
[[en:President]] |
[[en:President]] |
||
⚫ | |||
[[eo:Prezidanto]] |
[[eo:Prezidanto]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[eu:Lehendakari]] |
[[eu:Lehendakari]] |
||
[[fa:رئیسجمهور]] |
[[fa:رئیسجمهور]] |
||
⚫ | |||
[[fr:Président]] |
[[fr:Président]] |
||
[[fy:Presidint]] |
[[fy:Presidint]] |
||
⚫ | |||
[[gan:總統]] |
[[gan:總統]] |
||
[[ |
[[gl:Presidente]] |
||
[[ |
[[he:נשיא]] |
||
[[hi:राष्ट्रपति]] |
[[hi:राष्ट्रपति]] |
||
[[hr:Predsjednik]] |
[[hr:Predsjednik]] |
||
⚫ | |||
[[hy:Նախագահ]] |
|||
⚫ | |||
[[id:Presiden]] |
[[id:Presiden]] |
||
[[ia:Presidente]] |
|||
⚫ | |||
[[is:Forseti]] |
[[is:Forseti]] |
||
[[it:Presidente]] |
[[it:Presidente]] |
||
[[ |
[[ja:大統領]] |
||
[[jv:Présidhèn]] |
[[jv:Présidhèn]] |
||
⚫ | |||
[[ka:პრეზიდენტი]] |
[[ka:პრეზიდენტი]] |
||
[[kk:Президент]] |
[[kk:Президент]] |
||
[[ |
[[ko:대통령]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[ku:Serokkomar]] |
[[ku:Serokkomar]] |
||
[[ky:Мамлекет башчысы]] |
|||
[[la:Praeses]] |
[[la:Praeses]] |
||
⚫ | |||
[[lt:Prezidentas]] |
[[lt:Prezidentas]] |
||
⚫ | |||
[[mr:राष्ट्राध्यक्ष]] |
|||
[[ |
[[map-bms:Presiden]] |
||
[[mhr:Президент]] |
|||
[[mn:Ерөнхийлөгч]] |
[[mn:Ерөнхийлөгч]] |
||
⚫ | |||
[[nah:Tlahtohcātēīxiptla]] |
[[nah:Tlahtohcātēīxiptla]] |
||
⚫ | |||
[[ne:राष्ट्रपति]] |
[[ne:राष्ट्रपति]] |
||
[[ |
[[nl:President]] |
||
[[no:President]] |
|||
[[nn:President]] |
[[nn:President]] |
||
⚫ | |||
[[oc:President]] |
[[oc:President]] |
||
[[ |
[[os:Президент]] |
||
⚫ | |||
[[pa:ਰਾਸ਼ਟਰਪਤੀ]] |
[[pa:ਰਾਸ਼ਟਰਪਤੀ]] |
||
⚫ | |||
[[pl:Prezydent]] |
[[pl:Prezydent]] |
||
⚫ | |||
[[pt:Presidente]] |
[[pt:Presidente]] |
||
⚫ | |||
[[qu:Umalliq]] |
[[qu:Umalliq]] |
||
⚫ | |||
[[ru:Президент]] |
[[ru:Президент]] |
||
[[sco:Preses]] |
[[sco:Preses]] |
||
⚫ | |||
[[simple:President]] |
[[simple:President]] |
||
[[sk:Prezident]] |
[[sk:Prezident]] |
||
Linia 107: | Linia 106: | ||
[[so:Madaxweyne]] |
[[so:Madaxweyne]] |
||
[[sr:Председник]] |
[[sr:Председник]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[sv:President]] |
[[sv:President]] |
||
[[ |
[[sw:Rais]] |
||
[[ta:குடியரசுத் தலைவர்]] |
[[ta:குடியரசுத் தலைவர்]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[tg:Президент]] |
[[tg:Президент]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[tk:Prezident]] |
[[tk:Prezident]] |
||
[[ |
[[tl:Pangulo]] |
||
⚫ | |||
⚫ | |||
[[udm:Президент]] |
|||
[[uk:Президент]] |
[[uk:Президент]] |
||
⚫ | |||
[[vec:Presidente]] |
[[vec:Presidente]] |
||
[[vi:Tổng thống]] |
[[vi:Tổng thống]] |
||
Linia 124: | Linia 123: | ||
[[yi:פרעזידענט]] |
[[yi:פרעזידענט]] |
||
[[yo:Ààrẹ]] |
[[yo:Ààrẹ]] |
||
⚫ | |||
[[zh:總統]] |
[[zh:總統]] |
||
⚫ | |||
[[mr:राष्ट्रपती]] |
|||
⚫ |
Rebision manipud idi 16:05, 9 Oktubre 2012
Ti presidente ket maysa a daulo iti maysa nga organisasion, kompania, timpuyog, kappon ti komersio, unibersidad, wenno pagilian.
Iti etimolohia, ti presidente ket isu ti mangiturong, isu ti agtugtugaw a mangidaulo (manipud ti Latin a pre- "sakbay" + sedere "agtugaw"; a nakaited ti termino a praeses). Iti kasisigud, ti termino ket nangitudtudo iti mangturturong nga opisial iti seremonia wenno timpuyogan (a kas ti, mangipangulo), ngem tattan ket kadawyan daytoy a mangitudtudo iti maysa nga opisial. Kadagiti dadduma pay a banags, ti "Presidente" tattan nga aldaw ket maysa a sapsap a titulo para kadagiti daulo iti estado kadagiti kaaduan a republika, uyarayno dagitoy ket nadayeg a nabutosan, napili babaen ti lehislatura wenno babaen ti espesial nga elektoral a kolehio.
Dagitipresidente a kas daulo iti estado
Dagiti presidente kadagiti demokratiko a pagilian
Dagiti presidente kadagiti pagilian nga adda ti maysa a demokratiko wenno representatibo a porma iti gobierno ket kadawyanda a mabutosan para iti naisangsangayan a paset ti panawena ken dagiti dadduma pay a kaso mabalinda amabutosan manen babaen ti isu met laeng a pamay-an a naikadutokanda, a kas ti. kadagiti adu a pagilian, dagiti periodiko a nadayeg a panagbutos. Dagiti bileg a naited kadagiti kastoy a presidente adu kadagiti paggidiatanda. Adda dagiti panakapresidente, a kas ti Irlandia, ket kaaduan apangseremonia laeng, ngem dagiti dadduma pay a sistema ket mangitedda ti Presidente kadagiti adu a bileg a kasla dagiti panagidutok ken panagikkat kadagiti Kangrunaan a Ministro wenno dagiti gabinete, ti bileg a mangirangarang ti gubat, ken dagiti bileg ti beto iti lehislasion. Kadagiti adu a pagilian ti Presidente ket isu pay ti Nangruna a Komandante iti siiigam a buyot ti pagilian, ngem daytoy manen ket mabalin a sumakop manipud kadagiti seremonia a papel aginggana ti adu a katurayan.
Dagiti estado nga adda ti presidente a sistema iti gobierno, ti presidente ket mangisanay dagiti pamay-an iti Daulo iti Estado ken Daulo iti Gobierno, a kas dagiti mangidagus ti ehekutibo a sanga ti gobierno.
Dagitipresidente iti daytoy a sistema ket mabalinda a naidagusan a nabutosan babaen ti nadayeg a butos wenno saan a dagus a panagbuto babaen ti maysa nga elektoral a kolehio wenno dagiti sabali pay a demokratiko a nabutosan a bagi.
Idiay Esatdos Unidos, ti presidente ket saan a dagus a nabutosan babaen ti Elektoral a Kolehio a binuklan dagiti agpilpili a pili babaen dagiti agbutbutos iti panagbutos ti presidente. Iti kaaduan kadagiti estado ti Estados Unidos, ti tungngal maysa nga elektura ket maikeddeng ti panagbutos para iti nainaganan a kandidato a naikeddeng babaen ti nadayeg a butos kadagiti tungngal maysa nga estado, tapno dagiti tattao, iti panagbutos para iti tungngal maysa nga elektura, ken kasla pagbanaganare ti panagbutos para iti kandidato. Nupay kastagapo kadgiti nadumaduma a rason dagiti bilang ti elekturaa maiparabor iti tungngal maysa a kandidato ket mabalin a saan amaibagay iti nadayeg a butos. Isu nga dagiti uppat nga aside a panagbutos ti presidente ti Estados Unidos (1824, ti 1876, ti 1888, ken ti 2000), ti kandidato nga adda kadagiti kaaduan a nadayeg a butos ket naabak tibutos.
Idiay Mehiko, ti presidente ket dagus a mabutosan para iti innem a termino baben ti nadayeg a butos. Ti kandidato a managabak kadagiti kaaduan a butos ket mapili a presidente uray no awan ti patingnga a kaaduan. Ti presidente ket mabalin a saanen akmakaal ti sabali a termino. Dagiti 2006 a Mehikano a panagbutos ket adda dagiti nakarit a panakibinglay, dagiti elektoral a anagbanagan ket nanagipakita ti bassit a naggiddiatan a nagbaetan kadagitiduaa a kaaduan a nakaala ti butos a kandidato ken ti naggiddiatan ket agarup laeng a 0.58% a dagup ti butos. Ti Pederal Elektoral a Tribunal ket nangirangarang ti napili a Presidente kalpasan ti kontrobersial a leppas ti panagbutos a pamay-an.
Idiay Brasil, ti presidente ket dagus a mabutosan para iti upat atawen atermino baben ti nadayeg a butos. Ti maysa a kandidato ket nasken nga adda ti 50% kadagiti pudno a butos. No awan ti kandidato a makagun-od ti kaaduan kadagiti butos, addanto ti maysa a panagbutos manen a nagbaetan dagiti dua a kandidato. Manen, ti maysa a kandidato ket makasapul ti maysa a kaaduan iti butos tapno mapili. Idiay Brasil, ti presidente ket saan a mabalin a mabutosan ti adadu ngem dua nga agsasruno a ternmino, ngem awan ti limitado ti bilang iti termino nga agserbi ti maysa a presidente.
Adu kadagiti pagilian ti Abagatan nga Amerika, Tengnga nga Amerika, ken Aprika ket agsurot ti presidente a modelo.