Presidente: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision

Manipud iti Wikipedia, ti nawaya nga ensiklopedia
Content deleted Content added
m +en iw
m r2.6.4) (Robot: Agnaynayon ky; agikikkat mr; agibalbaliw bn, udm
Linia 30: Linia 30:
[[af:President]]
[[af:President]]
[[am:ፕሬዝዳንት]]
[[am:ፕሬዝዳንት]]
[[an:President]]
[[ang:Foresittend]]
[[ang:Foresittend]]
[[ar:رئيس]]
[[ar:رئيس]]
[[an:President]]
[[arc:ܪܝܫ ܩܘܛܢܝܘܬܐ]]
[[arc:ܪܝܫ ܩܘܛܢܝܘܬܐ]]
[[ast:Presidente]]
[[ast:Presidente]]
[[az:Prezident]]
[[az:Prezident]]
[[bm:Jamanatigi]]
[[bn:প্রেসিডেন্ট]]
[[zh-min-nan:Chóng-thóng]]
[[map-bms:Presiden]]
[[be:Прэзідэнт]]
[[be:Прэзідэнт]]
[[be-x-old:Прэзыдэнт]]
[[be-x-old:Прэзыдэнт]]
[[bg:Президент]]
[[bg:Президент]]
[[bm:Jamanatigi]]
[[bn:রাষ্ট্রপতি]]
[[bs:Predsjednik]]
[[bs:Predsjednik]]
[[ca:President]]
[[ca:President]]
[[cbk-zam:Presidente]]
[[cs:Prezident]]
[[cv:Президент]]
[[cv:Президент]]
[[cs:Prezident]]
[[cbk-zam:Presidente]]
[[cy:Arlywydd]]
[[cy:Arlywydd]]
[[da:Præsident]]
[[da:Præsident]]
[[de:Staatspräsident]]
[[de:Staatspräsident]]
[[et:President]]
[[el:Πρόεδρος]]
[[el:Πρόεδρος]]
[[en:President]]
[[en:President]]
[[es:Presidente]]
[[eo:Prezidanto]]
[[eo:Prezidanto]]
[[es:Presidente]]
[[et:President]]
[[eu:Lehendakari]]
[[eu:Lehendakari]]
[[fa:رئیس‌جمهور]]
[[fa:رئیس‌جمهور]]
[[fi:Presidentti]]
[[fr:Président]]
[[fr:Président]]
[[fy:Presidint]]
[[fy:Presidint]]
[[gl:Presidente]]
[[gan:總統]]
[[gan:總統]]
[[ko:대통령]]
[[gl:Presidente]]
[[hy:Նախագահ]]
[[he:נשיא]]
[[hi:राष्ट्रपति]]
[[hi:राष्ट्रपति]]
[[hr:Predsjednik]]
[[hr:Predsjednik]]
[[ht:Prezidan]]
[[hy:Նախագահ]]
[[ia:Presidente]]
[[id:Presiden]]
[[id:Presiden]]
[[ia:Presidente]]
[[os:Президент]]
[[is:Forseti]]
[[is:Forseti]]
[[it:Presidente]]
[[it:Presidente]]
[[he:נשיא]]
[[ja:大統領]]
[[jv:Présidhèn]]
[[jv:Présidhèn]]
[[krc:Президент]]
[[ka:პრეზიდენტი]]
[[ka:პრეზიდენტი]]
[[kk:Президент]]
[[kk:Президент]]
[[sw:Rais]]
[[ko:대통령]]
[[krc:Президент]]
[[ht:Prezidan]]
[[ku:Serokkomar]]
[[ku:Serokkomar]]
[[ky:Мамлекет башчысы]]
[[la:Praeses]]
[[la:Praeses]]
[[lv:Prezidents]]
[[lt:Prezidentas]]
[[lt:Prezidentas]]
[[lv:Prezidents]]
[[mr:राष्ट्राध्यक्ष]]
[[ms:Presiden]]
[[map-bms:Presiden]]
[[mhr:Президент]]
[[mn:Ерөнхийлөгч]]
[[mn:Ерөнхийлөгч]]
[[ms:Presiden]]
[[nah:Tlahtohcātēīxiptla]]
[[nah:Tlahtohcātēīxiptla]]
[[nl:President]]
[[ne:राष्ट्रपति]]
[[ne:राष्ट्रपति]]
[[ja:大統領]]
[[nl:President]]
[[no:President]]
[[nn:President]]
[[nn:President]]
[[no:President]]
[[oc:President]]
[[oc:President]]
[[mhr:Президент]]
[[os:Президент]]
[[uz:Prezident]]
[[pa:ਰਾਸ਼ਟਰਪਤੀ]]
[[pa:ਰਾਸ਼ਟਰਪਤੀ]]
[[ps:ولسمشر]]
[[pl:Prezydent]]
[[pl:Prezydent]]
[[ps:ولسمشر]]
[[pt:Presidente]]
[[pt:Presidente]]
[[ro:Președinte]]
[[qu:Umalliq]]
[[qu:Umalliq]]
[[ro:Președinte]]
[[ru:Президент]]
[[ru:Президент]]
[[sco:Preses]]
[[sco:Preses]]
[[sh:Predsjednik]]
[[simple:President]]
[[simple:President]]
[[sk:Prezident]]
[[sk:Prezident]]
Linia 107: Linia 106:
[[so:Madaxweyne]]
[[so:Madaxweyne]]
[[sr:Председник]]
[[sr:Председник]]
[[sh:Predsjednik]]
[[fi:Presidentti]]
[[sv:President]]
[[sv:President]]
[[tl:Pangulo]]
[[sw:Rais]]
[[ta:குடியரசுத் தலைவர்]]
[[ta:குடியரசுத் தலைவர்]]
[[tt:Президент]]
[[th:ประธานาธิบดี]]
[[tg:Президент]]
[[tg:Президент]]
[[th:ประธานาธิบดี]]
[[tr:Başkan]]
[[tk:Prezident]]
[[tk:Prezident]]
[[udm:Азьмурт]]
[[tl:Pangulo]]
[[tr:Başkan]]
[[tt:Президент]]
[[udm:Президент]]
[[uk:Президент]]
[[uk:Президент]]
[[uz:Prezident]]
[[vec:Presidente]]
[[vec:Presidente]]
[[vi:Tổng thống]]
[[vi:Tổng thống]]
Linia 124: Linia 123:
[[yi:פרעזידענט]]
[[yi:פרעזידענט]]
[[yo:Ààrẹ]]
[[yo:Ààrẹ]]
[[zh-yue:總統]]
[[zh:總統]]
[[zh:總統]]
[[zh-min-nan:Chóng-thóng]]
[[mr:राष्ट्रपती]]
[[zh-yue:總統]]

Rebision manipud idi 16:05, 9 Oktubre 2012

Ti presidente ket maysa a daulo iti maysa nga organisasion, kompania, timpuyog, kappon ti komersio, unibersidad, wenno pagilian.

Iti etimolohia, ti presidente ket isu ti mangiturong, isu ti agtugtugaw a mangidaulo (manipud ti Latin a pre- "sakbay" + sedere "agtugaw"; a nakaited ti termino a praeses). Iti kasisigud, ti termino ket nangitudtudo iti mangturturong nga opisial iti seremonia wenno timpuyogan (a kas ti, mangipangulo), ngem tattan ket kadawyan daytoy a mangitudtudo iti maysa nga opisial. Kadagiti dadduma pay a banags, ti "Presidente" tattan nga aldaw ket maysa a sapsap a titulo para kadagiti daulo iti estado kadagiti kaaduan a republika, uyarayno dagitoy ket nadayeg a nabutosan, napili babaen ti lehislatura wenno babaen ti espesial nga elektoral a kolehio.

Dagitipresidente a kas daulo iti estado

Dagiti presidente kadagiti demokratiko a pagilian

Dagiti presidente kadagiti pagilian nga adda ti maysa a demokratiko wenno representatibo a porma iti gobierno ket kadawyanda a mabutosan para iti naisangsangayan a paset ti panawena ken dagiti dadduma pay a kaso mabalinda amabutosan manen babaen ti isu met laeng a pamay-an a naikadutokanda, a kas ti. kadagiti adu a pagilian, dagiti periodiko a nadayeg a panagbutos. Dagiti bileg a naited kadagiti kastoy a presidente adu kadagiti paggidiatanda. Adda dagiti panakapresidente, a kas ti Irlandia, ket kaaduan apangseremonia laeng, ngem dagiti dadduma pay a sistema ket mangitedda ti Presidente kadagiti adu a bileg a kasla dagiti panagidutok ken panagikkat kadagiti Kangrunaan a Ministro wenno dagiti gabinete, ti bileg a mangirangarang ti gubat, ken dagiti bileg ti beto iti lehislasion. Kadagiti adu a pagilian ti Presidente ket isu pay ti Nangruna a Komandante iti siiigam a buyot ti pagilian, ngem daytoy manen ket mabalin a sumakop manipud kadagiti seremonia a papel aginggana ti adu a katurayan.

Dagiti estado nga adda ti presidente a sistema iti gobierno, ti presidente ket mangisanay dagiti pamay-an iti Daulo iti Estado ken Daulo iti Gobierno, a kas dagiti mangidagus ti ehekutibo a sanga ti gobierno.

Dagitipresidente iti daytoy a sistema ket mabalinda a naidagusan a nabutosan babaen ti nadayeg a butos wenno saan a dagus a panagbuto babaen ti maysa nga elektoral a kolehio wenno dagiti sabali pay a demokratiko a nabutosan a bagi.

Idiay Esatdos Unidos, ti presidente ket saan a dagus a nabutosan babaen ti Elektoral a Kolehio a binuklan dagiti agpilpili a pili babaen dagiti agbutbutos iti panagbutos ti presidente. Iti kaaduan kadagiti estado ti Estados Unidos, ti tungngal maysa nga elektura ket maikeddeng ti panagbutos para iti nainaganan a kandidato a naikeddeng babaen ti nadayeg a butos kadagiti tungngal maysa nga estado, tapno dagiti tattao, iti panagbutos para iti tungngal maysa nga elektura, ken kasla pagbanaganare ti panagbutos para iti kandidato. Nupay kastagapo kadgiti nadumaduma a rason dagiti bilang ti elekturaa maiparabor iti tungngal maysa a kandidato ket mabalin a saan amaibagay iti nadayeg a butos. Isu nga dagiti uppat nga aside a panagbutos ti presidente ti Estados Unidos (1824, ti 1876, ti 1888, ken ti 2000), ti kandidato nga adda kadagiti kaaduan a nadayeg a butos ket naabak tibutos.

Idiay Mehiko, ti presidente ket dagus a mabutosan para iti innem a termino baben ti nadayeg a butos. Ti kandidato a managabak kadagiti kaaduan a butos ket mapili a presidente uray no awan ti patingnga a kaaduan. Ti presidente ket mabalin a saanen akmakaal ti sabali a termino. Dagiti 2006 a Mehikano a panagbutos ket adda dagiti nakarit a panakibinglay, dagiti elektoral a anagbanagan ket nanagipakita ti bassit a naggiddiatan a nagbaetan kadagitiduaa a kaaduan a nakaala ti butos a kandidato ken ti naggiddiatan ket agarup laeng a 0.58% a dagup ti butos. Ti Pederal Elektoral a Tribunal ket nangirangarang ti napili a Presidente kalpasan ti kontrobersial a leppas ti panagbutos a pamay-an.

Idiay Brasil, ti presidente ket dagus a mabutosan para iti upat atawen atermino baben ti nadayeg a butos. Ti maysa a kandidato ket nasken nga adda ti 50% kadagiti pudno a butos. No awan ti kandidato a makagun-od ti kaaduan kadagiti butos, addanto ti maysa a panagbutos manen a nagbaetan dagiti dua a kandidato. Manen, ti maysa a kandidato ket makasapul ti maysa a kaaduan iti butos tapno mapili. Idiay Brasil, ti presidente ket saan a mabalin a mabutosan ti adadu ngem dua nga agsasruno a ternmino, ngem awan ti limitado ti bilang iti termino nga agserbi ti maysa a presidente.

Adu kadagiti pagilian ti Abagatan nga Amerika, Tengnga nga Amerika, ken Aprika ket agsurot ti presidente a modelo.

Pinagibasaran