Gustav Ludwig Hertz

Manipud iti Wikipedia, ti nawaya nga ensiklopedia
Gustav Ludwig Hertz
Ni Hertz idi 1925
Nayanak(1887-07-22)22 Hulio 1887
Siudad ti Nawaya a Hanseatiko ti Hamburg, Imperio ti Alemania
Natay30 Oktubre 1975(1975-10-30) (tawen 88)
Daya a Berlin, Daya nga Alemania
PakipagilianAleman
Alma materUnibersidad ti Humboldt ti Berlin
Nakaam-ammuanEksperimento Franck–Hertz
Dagiti gunggunaPremio Nobel iti Pisika (1925)
Medalia Max Planck (1951)
Sientipiko a pagsapulan
Dagiti pagobraanPisika
Dagiti patakderUnibersidad ti Halle
Doktoral nga agbalbalakadHeinrich Rubens
Max Planck
Dagiti doktoral nga estudianteHeinz Pose
Dagiti nota

Ni Gustav Ludwig Hertz (22 Hulio 1887 – 30 Oktubre 1975) ket maysa idi nga eksperimental a pisiko ken nangabak iti Premio Nobel, ken kaanakan a lalaki ni Heinrich Rudolf Hertz.

Biograpia[urnosen | urnosen ti taudan]

Nayanak ni Hertz idiay Hamburg, ti anak a lalaki ni Auguste (née Arning) ken maysa nga abogado, a ni Gustav Theodor Hertz (1858–1904),[1] Ti kabsat a lalaki ni Heinrich Rudolf Hertz. Isu ket nagadal idiay Unibersidad Georg-August ti Göttingen (1906–1907), ti Unibersidad Ludwig Maximilians ti Munich (1907–1908), ken ti Unibersidad ti Humboldt ti Berlin (1908–1911). Isu ket nakagun-od iti doktorado idi 1911 babaen ni Heinrich Leopold Rubens.[2][3]

Manipud idi 1911 aginggana idi 1914, ni Hertz ket katakunaynay idi ni Rubens idiay Unibersidad ti Berlin. Daytoy idi a panawen a nagar-aramid ni Hertz ken ni James Franck kadagiti eksperimento kadagiti panagdidinnungpar iti inelastiko nga elektron kadagiti alingasaw,[4] nga ammo a kas dagiti eksperimento Franck–Hertz, ken isu daytoy ti nakagun-odanda ti Premio Nobel iti Pisika idi1925.[5]

Idi las-ud ti Umuna a Gubat ti Sangalubongan, ni Hertz ket nagserbi iti militar manipud idi 1914. Isu ket nakaro a nasugatan idi 1915. Idi 1917, isu ket nagsubli idiay Unibersidad ti Berlin a kas Privatdozent. Idi 1920, isu ket nagtrabaho a kas agsuksukisok a pisiko idiay Philips Incandescent Lamp Factory idiay Eindhoven aginggana idi 1925.[6]

Dagiti nota[urnosen | urnosen ti taudan]

  1. ^ http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/physics/laureates/1925/hertz-bio.html
  2. ^ Gustav Hertz Über das ultrarote Adsorptionsspektrum der Kohlensäure in seiner Abhängigkeit von Druck und Partialdruck. (Disertasion). (Vieweg Braunschweig, 1911)
  3. ^ Mehra ken ni Rechenberg, 2001, 197.
  4. ^ J. Franck ken ni G. Hertz Über Zusammenstöße zwischen Elektronen und Molekülen des Quecksilberdampfes und die Ionisierungsspannung desselben, Verh. Dtsch. Phys. Ges. 16 457–467 (1914).
  5. ^ Hentschel, 1996, Appendix F; kitaen ti naikabil para kenni Hertz.
  6. ^ Hertz – Nobel Biography.

Bibliograpia[urnosen | urnosen ti taudan]

  • Albrecht, Ulrich, Andreas Heinemann-Grüder, and Arend Wellmann Die Spezialisten: Deutsche Naturwissenschaftler und Techniker in der Sowjetunion nach 1945 (Dietz, 1992, 2001) ISBN 3-320-01788-8
  • Barwich, Heinz and Elfi Barwich Das rote Atom (Fischer-TB.-Vlg., 1984)
  • Beneke, Klaus Die Kolloidwissenschaftler Peter Adolf Thiessen, Gerhart Jander, Robert Havemann, Hans Witzmann und ihre Zeit (Knof, 2000)
  • Heinemann-Grüder, Andreas Die sowjetische Atombombe (Westfaelisches Dampfboot, 1992)
  • Heinemann-Grüder, Andreas Keinerlei Untergang: German Armaments Engineers during the Second World War and in the Service of the Victorious Powers in Monika Renneberg and Mark Walker (editors) Science, Technology and National Socialism 30–50 (Cambridge, 2002 paperback edition) ISBN 0-521-52860-7
  • Hentschel, Klaus (editor) and Ann M. Hentschel (editorial assistant and translator) Physics and National Socialism: An Anthology of Primary Sources (Birkhäuser, 1996) ISBN 0-8176-5312-0
  • Holloway, David Stalin and the Bomb: The Soviet Union and Atomic Energy 1939–1956 (Yale, 1994) ISBN 0-300-06056-4
  • Kruglov, Arkadii The History of the Soviet Atomic Industry (Taylor and Francis, 2002)
  • Maddrell, Paul "Spying on Science: Western Intelligence in Divided Germany 1945–1961" (Oxford, 2006) ISBN 0-19-926750-2
  • Mehra, Jagdish, and Helmut Rechenberg The Historical Development of Quantum Theory. Volume 1 Part 1 The Quantum Theory of Planck, Einstein, Bohr and Sommerfeld 1900–1925: Its Foundation and the Rise of Its Difficulties. (Springer, 2001) ISBN 0-387-95174-1
  • Naimark, Norman M. The Russians in Germany: A History of the Soviet Zone of Occupation, 1945–1949 (Belknap, 1995)
  • Oleynikov, Pavel V. 2000. German Scientists in the Soviet Atomic Project. The Nonproliferation Review Volume 7, Number 2, 1 – 30

Dagiti akinruar a silpo[urnosen | urnosen ti taudan]

  • Hertz – Bibliograpia ti Nobel.