Helianthus: Paggiddiatan a nagbaetan dagiti rebision
Lam-ang (tungtungan | aramid) m patarus |
Lam-ang (tungtungan | aramid) m Nagsimpa iti panangiletra/gramatika |
||
Linia 9: | Linia 9: | ||
|synonyms = ''Harpalium'' <small>(Cass.) Cass.</small> |
|synonyms = ''Harpalium'' <small>(Cass.) Cass.</small> |
||
}} |
}} |
||
Ti '''''Helianthus''''' wenno '''mirasol''' ({{IPAc-en|ˌ|h|iː|l|i|ˈ|æ|n|θ|ə|s}})<ref>''Sunset Western Garden Book.'' Leisure Arts. 1995. pg. 606–607.</ref> ket ti [[Henero (biolohia)|henero]] dagiti [[mula]] a mangbukel dagiti agarup a 70 a sebbangan.<ref name=fna>{{eFloras|1|114871|Helianthus |tribe=Heliantheae |first=Edward E. |last=Schilling}}</ref><ref>{{cite web|title=Sunflower Production|url=https://www.ag.ndsu.edu/extensionentomology/recent-publications-main/publications/A-1331-sunflower-production-field-guide|publisher=North Dakota State University|accessdate=Hulio 12, 2016|deadurl=no|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160818082149/https://www.ag.ndsu.edu/extensionentomology/recent-publications-main/publications/A-1331-sunflower-production-field-guide|archivedate=Agosto 18, 2016|df=}}</ref> Malaksid kadagiti tallo a sebbangan iti [[Abagatan nga Amerika]], amin a sebbangan ti ''Helianthus'' ket patneng iti [[Amianan nga Amerika]]. Ti kadawyan a nagan a "mirasol", ket |
Ti '''''Helianthus''''' wenno '''mirasol''' ({{IPAc-en|ˌ|h|iː|l|i|ˈ|æ|n|θ|ə|s}})<ref>''Sunset Western Garden Book.'' Leisure Arts. 1995. pg. 606–607.</ref> ket ti [[Henero (biolohia)|henero]] dagiti [[mula]] a mangbukel dagiti agarup a 70 a sebbangan.<ref name=fna>{{eFloras|1|114871|Helianthus |tribe=Heliantheae |first=Edward E. |last=Schilling}}</ref><ref>{{cite web|title=Sunflower Production|url=https://www.ag.ndsu.edu/extensionentomology/recent-publications-main/publications/A-1331-sunflower-production-field-guide|publisher=North Dakota State University|accessdate=Hulio 12, 2016|deadurl=no|archiveurl=https://web.archive.org/web/20160818082149/https://www.ag.ndsu.edu/extensionentomology/recent-publications-main/publications/A-1331-sunflower-production-field-guide|archivedate=Agosto 18, 2016|df=}}</ref> Malaksid kadagiti tallo a sebbangan iti [[Abagatan nga Amerika]], amin a sebbangan ti ''Helianthus'' ket patneng iti [[Amianan nga Amerika]]. Ti kadawyan a nagan a "mirasol", ket kadawyan a mangibaga iti popular a tinawen a sebbangan ti ''[[Helianthus annuus]]'', wenno ti kadawyan a mirasol, nga dagiti nagtimbukel nga ulo ti sabong a maikuyog iti kasla init a [[Asteraceae#Dagiti uo ti sabong|ligules]].<ref>{{cite book|title=Shorter Oxford English Dictionary, 6th ed.|year=2007|publisher=Oxford University Press|location=United Kingdom|isbn=0-19-920687-2|pages=3804}}</ref> Daytoy ket dagiti sabali a sebbangan, a naipangpangruna ti [[Jerusalem artichoke]] (''H. tuberosus''), ket naimuyongan kadagiti rehion ti [[Kalalainganna a klima|temperado a klima]] ken sumagmamano kadagiti tropikal a rehion a kas maapit a makan para iti tattao, baka, ken dagitibillit, ken kas dagiti ornamental a mula.<ref>{{cite book|title=RHS A-Z Encyclopedia of Garden Plants|year=2008|publisher=Dorling Kindersley|location=United Kingdom|isbn=1-4053-3296-4|pages=1136}}</ref> |
||
== Dagiti ladawan == |
== Dagiti ladawan == |
Rebision manipud idi 00:15, 6 Marso 2019
Dagiti mirasol | |
---|---|
Kadawyan a mirasol | |
Taksonomia | |
Pagarian: | Plantae |
Klado: | Tracheophytes |
Klado: | Angiospermae |
Klado: | Eudicotidae |
Klado: | Asterids |
Urnos: | Asterales |
Pamilia: | Asteraceae |
Subpamilia: | Asteroideae |
Supertribu: | Helianthodae |
Tribu: | Heliantheae |
Henero: | Helianthus L.[1] |
Kapada a nagan[1] | |
Harpalium (Cass.) Cass. |
Ti Helianthus wenno mirasol (/ˌhiːliˈænθəs/)[2] ket ti henero dagiti mula a mangbukel dagiti agarup a 70 a sebbangan.[3][4] Malaksid kadagiti tallo a sebbangan iti Abagatan nga Amerika, amin a sebbangan ti Helianthus ket patneng iti Amianan nga Amerika. Ti kadawyan a nagan a "mirasol", ket kadawyan a mangibaga iti popular a tinawen a sebbangan ti Helianthus annuus, wenno ti kadawyan a mirasol, nga dagiti nagtimbukel nga ulo ti sabong a maikuyog iti kasla init a ligules.[5] Daytoy ket dagiti sabali a sebbangan, a naipangpangruna ti Jerusalem artichoke (H. tuberosus), ket naimuyongan kadagiti rehion ti temperado a klima ken sumagmamano kadagiti tropikal a rehion a kas maapit a makan para iti tattao, baka, ken dagitibillit, ken kas dagiti ornamental a mula.[6]
Dagiti ladawan
-
Helianthus decapetalus
"Plenus" -
Estrktura ti bulong ti mirasol
-
Higante a mirasol
(H. giganteus) -
Helianthus
-
Gangani agukrad a sabong ti mirasol
-
Bulbulong ti mirasol
-
Buya itilikud ti ulo ti mirasol
-
H. annuus
-
H. laetiflorus
Dagiti nagibasaran
- ^ a b "Helianthus". Germplasm Resources Information Network (GRIN). Agricultural Research Service (ARS), United States Department of Agriculture (USDA). Naala idi 2011-02-22.
- ^ Sunset Western Garden Book. Leisure Arts. 1995. pg. 606–607.
- ^ Schilling, Edward E. (2006). "Helianthus". Iti Flora of North America Editorial Committee (ed.). Flora of North America North of Mexico (FNA). Vol. 21. New York and Oxford – babaen ti eFloras.org, Missouri Botanical Garden, St. Louis, MO & Harvard University Herbaria, Cambridge, MA.
{{citation}}
: Akinruar a silpo iti
(tulong)|via=
- ^ "Sunflower Production". North Dakota State University. Naiyarkibo manipud iti kasisigud idi Agosto 18, 2016. Naala idi Hulio 12, 2016.
{{cite web}}
: Di naikaskaso ti di ammo a parametro ti|deadurl=
(maisingasing ti|url-status=
) (tulong) - ^ Shorter Oxford English Dictionary, 6th ed. United Kingdom: Oxford University Press. 2007. p. 3804. ISBN 0-19-920687-2.
- ^ RHS A-Z Encyclopedia of Garden Plants. United Kingdom: Dorling Kindersley. 2008. p. 1136. ISBN 1-4053-3296-4.
Dagiti akinruar a silpo
Dagiti midia a mainaig iti Helianthus iti Wikimedia Commons
Dagiti datos a mainaig iti Helianthus iti Wikispecies