Jump to content

Zambia

Manipud iti Wikipedia, ti nawaya nga ensiklopedia

Nagsasabtan: 15°S 30°E / 15°S 30°E / -15; 30

Republika ti Zambia
Republic of Zambia  (Ingles)
Wagayway ti Zambia
Wagayway
Eskudo ti Zambia
Eskudo
Napili a pagsasao: 
"One Zambia, One Nation"
Ilokano: "Maysa a Zambia, Maysa a Pagilian"
Nailian a kanta: "Stand and Sing of Zambia, Proud and Free"
Ilokano: "Tumakder ken Kantaem ti Zambia, Agpannakkel ken Nawaya"
Lokasion ti Zambia
Kapitolio
ken kadakkelan a siudad
Lusaka
15°25′S 28°17′E / 15.417°S 28.283°E / -15.417; 28.283
Opisial a sasaoIngles
Mabigbig a rehional a sasao
Listaan
Grupgrupo ti etniko
(2010[1])
Listaan
Relihion
(2010)[2]
Nagan dagiti umiliZambiano
GobiernoUnitario a presidensial a batay-linteg republika
 Presidente
Edgar Lungu
 Bise Presidente
Inonge Mutukwa Wina
LehislaturaNailian nga Asemblia
Wayawaya 
manipud iti Reino Unido
27 Hunio 1890
28 Nobiembre 1899
29 Enero 1900
17 Agosto 1911
1 Agosto 1953
 Republika ti Zambia
24 Oktubre 1964
5 Enero 2016
Kalawa
 Dagup
752,618 km2 (290,587 sq mi)[3] (Maika-38)
 Danum (%)
1
Populasion
 Karkulo idi 2018
17,351,708[4][5] (Maika-65)
 Senso idi 2010
13,092,666[6]
 Densidad
17.2/km2 (44.5/sq mi) (Maika-191)
GDP (PPP)Karkulo idi 2019
 Dagup
$75.857 bilion[7]
 Tunggal maysa a tao
$4,148[7]
GDP (nominal)Karkulo idi 2019
 Dagup
$23.946 bilion[7]
 Tunggal maysa a tao
$1,307[7]
Gini (2015)57.1[8]
nangato
HDI (2019)decrease 0.584[9]
kalalainganna · Maika-146
KuartaKwacha ti Zambia (ZMW)
Sona ti orasUTC+2 (CAT)
Pormat ti petsaaa/bb/tttt
Pagmanehuankanigid
Kodigo ti panagtawag+260
Kodigo ti ISO 3166ZM
TLD ti internet.zm

TI Zambia (/ˈzæmbiə, ˈzɑːm-/), opisial a ti Republika ti Zambia (Ingles: Republic of Zambia; Bemba: Icalo ca Zambia; Tonga: Cisi ca Zambia; Lozi: Naha la Zambia; Nyanja: Dziko la Zambia), ket ti maysa a napalikmutan iti daga a pagilian iti pagtutumpongan ti Tengnga, Akin-abagatan ken Daya nga Aprika.[10] Dagiti kaarrubana ket ti Demokratiko a Republika ti Kongo iti amianan, Tanzania iti amianan-daya, Malawi iti daya, Mozambique iti abagatan a daya, Zimbabwe ken Botswana iti abagatan, Namibia iti abagatan a laud, ken Angola iti laud. Ti kapitolio a siudad ti Zambia ket ti Lusaka, a mabirukan iti abagatan-tengnga a parte ti Zambia. Kangrunaan a naikonsentrado ti populasion itilikmut ti Lusaka iti abagatan ken iti Probinsia ti Copperbelt iti amianan, dagiti bugas a sentro ti ekonomia ti pagilian.

Kasisigud a tinagtagitao dagiti tattao a Khoisan, naapektuan ti rehion babaen ti panagpadakkel ti Bantu iti maikasangapulo ket tallo a siglo. Kalpasan dagiti eksplorador nga Europeano idi maikasangapulo ket walo a siglo, kinolinisado ti Britaniko ti rehion kadagiti protektorado ti Britaniko ti Barotseland-Amianan-Akinlaud a Rhodesia ken Amianan-EAkindaya a Rhodesia kadagiti patingga ti maikasangapulo ket siam a siglo. Naitiptipon dagitoy idi 1911 tapno mangbukel ti Akin-amianan a Rhodesia. Kadagiti kaaduan a paset ti panawen ti kolonia, tinurayan idi ti Zambia babaen ti maysa nga administrasion a naidutok manipud iti Londres a binalbalakadan ti Kompania ti Britaniko nga Abagtaan nga Aprika.[11]

Idi 24 Oktubre 1964, nagbalin a nawaya ti Zambia manipud iti Reino Unido ken ni kangrunaan a ministro Kenneth Kaunda ket nagbalin a ti immuna a presidente. Ti sosialista a United National Independence Party (UNIP) ni Kaunda ket nangitalinaay iti bileg manipud idi 1964 aginggana idi 1991. Nangruna a nagpapel ni Kaunda iti rehional a diplomasia, nga asideg a nakitinnulong iti Estados Unidos iti panagbiruk kadagiti solusion kadagiti suppiat iti Akin-abagatan a Rhodesia (Zimbabwe), Angola, ken Namibia.[12] Mnaipudidi 1972 aginggana idi 1991, ti Zambia ket maysa idi a maysa partido nga estado a ti UNIP iti kaikaisuna a legado a politikal a partido babaen ti insasao iti "Maysa a Zambia, Maysa a Pagilian" nga inaramid babaen ni Kaunda. Ni Kaunda ket sinaruno idi babaen ni Frederick Chiluba ti sosial-demokratiko ti Movement for Multi-Party Democracy idi 1991, ken nangrugian ti maysa a paset ti panawen ti panagrang-ay ti sosial-ekonomia ken ti disentralisasion ti gobierno. Manipud iti dayta, nagbalinen ti Zambia a kas maysa nga adu ti partidona nga estado ken nakasanay kadagiti nadumaduma a nakappia a transision ti bileg.

Aglaon ti Zambia kadagiti adu a masna a rekurso, a mairaman dagiti mineral, naatap a biag, bakbakir, nasadiwa a danum ken maarab a daga.[13] Idi 2010, ninaganan ti Banko ti Lubong ti Zambia a kas maysa kadagiti kapardasan a nareporma nga ekonomia ti pagilian iti lubong.[14] Naikuartel ti Common Market for Eastern and Southern Africa (COMESA) idiay Lusaka.

Ammo idi ti teritorio ti Zambia a kas Akin-amianan a Rhodesia manipud idi 1911 aginggana idi 1964. Nanaganan manen daytoy a kas Zambia idi Oktubre 1964 kalpasan ti wayawaya manipud iti turay ti Britaniko. Ti nagan a Zambia ket naala manipud iti Karayan Zambezi (mabalin a kayat a sawen ti Zambezi ken "nalatak a karayan").[15]

Dagiti nagibasaran

[urnosen | urnosen ti taudan]
  1. Census of Population and Housing National Analytical Report 2010 Naiyarkibo 2017-11-14 iti Wayback Machine Central Statistical Office, Zambia
  2. "Amended Constitution of Zambia" (iti Ingles). Government of Zambia. Naala idi 15 Oktubre 2016.
  3. United Nations Statistics Division. "Population by sex, rate of population increase, surface area and density" (PDF) (iti Ingles). Naala idi 9 Nobiembre 2007.
  4. ""World Population prospects – Population division"". population.un.org. United Nations Department of Economic and Social Affairs, Population Division. Naala idi Nobiembre 9, 2019.
  5. ""Overall total population" – World Population Prospects: The 2019 Revision" (xslx). population.un.org (custom data acquired via website). United Nations Department of Economic and Social Affairs, Population Division. Naala idi Nobiembre 9, 2019.
  6. Central Statistical Office, Government of Zambia. "2010 Census Population Summaries" (PDF) (iti Ingles). Naiyarkibo manipud iti kasisigud (PDF) idi 2017-11-14. Naala idi 6 Marso 2018.
  7. 1 2 3 4 "Zambia" (iti Ingles). International Monetary Fund.
  8. "Gini Index" (iti Ingles). World Bank. Naala idi 2 Septiembre 2019.
  9. Human Development Report 2020: The Next Frontier: Human Development and the Anthropocene (PDF) (iti Ingles). United Nations Development Programme. 15 Disiembre 2020. pp. 343–346. ISBN 978-92-1-126442-5. Naala idi 16 Disiembre 2020.
  10. Henderson, Ian (1970). "The Origins of Nationalism in East and Central Africa: The Zambian Case". The Journal of African History (iti Ingles). 11 (4): 591–603. doi:10.1017/S0021853700010471. ISSN 0021-8537. JSTOR 180923.
  11. "History | Zambian High Commission". www.zambiapretoria.net (iti Ingles). Naala idi 26 Mayo 2020.
  12. Andy DeRoche, Kenneth Kaunda, the United States, and Southern Africa (London: Bloomsbury, 2016).
  13. Karlyn Eckman (FAO, 2007).GENDER MAINSTREAMING IN FORESTRY IN AFRICA ZAMBIA.
  14. Ngoma, Jumbe (18 Disiembre 2010). "World Bank President Praises Reforms In Zambia, Underscores Need For Continued Improvements In Policy And Governance". World Bank.
  15. Everett-Heath, John (7 Disiembre 2017). The Concise Dictionary of World Place Names (iti Ingles). Oxford University Press. ISBN 978-0-19-255646-2.

Adu pay a mabasbasa

[urnosen | urnosen ti taudan]
  • DeRoche, Andy, Kenneth Kaunda, the United States and Southern Africa (London: Bloomsbury, 2016)
  • Ferguson, James (1999). Expectations of Modernity: Myths and Meanings of Urban Life in the Zambian Copperbelt. Berkeley: University of California Press. ISBN 978-0-520-21701-0.
  • Gewald, J. B., et al. One Zambia, Many Histories: Towards a History of Post-colonial Zambia (Brill, 2008)
  • Ihonvbere, Julius, Economic Crisis, Civil Society and Democratisation: The Case of Zambia (Africa Research & Publications, 1996)
  • LaMonica, Christopher, Local Government Matters: The Case of Zambia (Lambert Academic Publishing, 2010)
  • Mcintyre, Charles, Zambia, (Bradt Travel Guides, 2008)
  • Murphy, Alan and Luckham, Nana, Zambia and Malawi, Lonely Planet Multi Country Guide (Lonely Planet Publications, 2010)
  • Phiri, Bizeck Jube, A Political History of Zambia: From the Colonial Period to the 3rd Republic (Africa Research & Publications, 2005)
  • Roberts, Andrew, A History of Zambia (Heinemann, 1976)
  • Sardanis, Andrew, Africa: Another Side of the Coin: Northern Rhodesia's Final Years and Zambia's Nationhood (I. B. Tauris, 2003)

Dagiti akinruar a silpo

[urnosen | urnosen ti taudan]

Dagiti midia a mainaig iti Zambia iti Wikimedia Commons
Pakaammo ti panagbiahe idiay Zambia manipud iti Wikivoyage (iti Ingles)