Zambia

Manipud iti Wikipedia, ti nawaya nga ensiklopedia

Nagsasabtan: 15°S 30°E / 15°S 30°E / -15; 30

Republika ti Zambia
Republic of Zambia  (Ingles)
Wagayway ti Zambia
Wagayway
Eskudo ti Zambia
Eskudo
Napili a pagsasao: 
"One Zambia, One Nation"
Ilokano: "Maysa a Zambia, Maysa a Pagilian"
Nailian a kanta: "Stand and Sing of Zambia, Proud and Free"
Ilokano: "Tumakder ken Kantaem ti Zambia, Agpannakkel ken Nawaya"
Lokasion ti Zambia
Kapitolio
ken kadakkelan a siudad
Lusaka
15°25′S 28°17′E / 15.417°S 28.283°E / -15.417; 28.283
Opisial a sasaoIngles
Mabigbig a rehional a sasao
Listaan
Grupgrupo ti etniko
(2010[1])
Listaan
Relihion
(2010)[2]
Nagan dagiti umiliZambiano
GobiernoUnitario a presidensial a batay-linteg republika
• Presidente
Edgar Lungu
• Bise Presidente
Inonge Mutukwa Wina
LehislaturaNailian nga Asemblia
Wayawaya 
manipud iti Reino Unido
27 Hunio 1890
28 Nobiembre 1899
29 Enero 1900
17 Agosto 1911
1 Agosto 1953
• Republika ti Zambia
24 Oktubre 1964
5 Enero 2016
Kalawa
• Dagup
752,618 km2 (290,587 sq mi)[3] (Maika-38)
• Danum (%)
1
Populasion
• Karkulo idi 2018
17,351,708[4][5] (Maika-65)
• Senso idi 2010
13,092,666[6]
• Densidad
17.2/km2 (44.5/sq mi) (Maika-191)
GDP (PPP)Karkulo idi 2019
• Dagup
$75.857 bilion[7]
• Tunggal maysa a tao
$4,148[7]
GDP (nominal)Karkulo idi 2019
• Dagup
$23.946 bilion[7]
• Tunggal maysa a tao
$1,307[7]
Gini (2015)57.1[8]
nangato
HDI (2019)decrease 0.584[9]
kalalainganna · Maika-146
KuartaKwacha ti Zambia (ZMW)
Sona ti orasUTC+2 (CAT)
Pormat ti petsaaa/bb/tttt
Pagmanehuankanigid
Kodigo ti panagtawag+260
Kodigo ti ISO 3166ZM
TLD ti internet.zm

TI Zambia (/ˈzæmbiə, ˈzɑːm-/), opisial a ti Republika ti Zambia (Ingles: Republic of Zambia; Bemba: Icalo ca Zambia; Tonga: Cisi ca Zambia; Lozi: Naha la Zambia; Nyanja: Dziko la Zambia), ket ti maysa a napalikmutan iti daga a pagilian iti pagtutumpongan ti Tengnga, Akin-abagatan ken Daya nga Aprika.[10] Dagiti kaarrubana ket ti Demokratiko a Republika ti Kongo iti amianan, Tanzania iti amianan-daya, Malawi iti daya, Mozambique iti abagatan a daya, Zimbabwe ken Botswana iti abagatan, Namibia iti abagatan a laud, ken Angola iti laud. Ti kapitolio a siudad ti Zambia ket ti Lusaka, a mabirukan iti abagatan-tengnga a parte ti Zambia. Kangrunaan a naikonsentrado ti populasion itilikmut ti Lusaka iti abagatan ken iti Probinsia ti Copperbelt iti amianan, dagiti bugas a sentro ti ekonomia ti pagilian.

Kasisigud a tinagtagitao dagiti tattao a Khoisan, naapektuan ti rehion babaen ti panagpadakkel ti Bantu iti maikasangapulo ket tallo a siglo. Kalpasan dagiti eksplorador nga Europeano idi maikasangapulo ket walo a siglo, kinolinisado ti Britaniko ti rehion kadagiti protektorado ti Britaniko ti Barotseland-Amianan-Akinlaud a Rhodesia ken Amianan-EAkindaya a Rhodesia kadagiti patingga ti maikasangapulo ket siam a siglo. Naitiptipon dagitoy idi 1911 tapno mangbukel ti Akin-amianan a Rhodesia. Kadagiti kaaduan a paset ti panawen ti kolonia, tinurayan idi ti Zambia babaen ti maysa nga administrasion a naidutok manipud iti Londres a binalbalakadan ti Kompania ti Britaniko nga Abagtaan nga Aprika.[11]

Idi 24 Oktubre 1964, nagbalin a nawaya ti Zambia manipud iti Reino Unido ken ni kangrunaan a ministro Kenneth Kaunda ket nagbalin a ti immuna a presidente. Ti sosialista a United National Independence Party (UNIP) ni Kaunda ket nangitalinaay iti bileg manipud idi 1964 aginggana idi 1991. Nangruna a nagpapel ni Kaunda iti rehional a diplomasia, nga asideg a nakitinnulong iti Estados Unidos iti panagbiruk kadagiti solusion kadagiti suppiat iti Akin-abagatan a Rhodesia (Zimbabwe), Angola, ken Namibia.[12] Mnaipudidi 1972 aginggana idi 1991, ti Zambia ket maysa idi a maysa partido nga estado a ti UNIP iti kaikaisuna a legado a politikal a partido babaen ti insasao iti "Maysa a Zambia, Maysa a Pagilian" nga inaramid babaen ni Kaunda. Ni Kaunda ket sinaruno idi babaen ni Frederick Chiluba ti sosial-demokratiko ti Movement for Multi-Party Democracy idi 1991, ken nangrugian ti maysa a paset ti panawen ti panagrang-ay ti sosial-ekonomia ken ti disentralisasion ti gobierno. Manipud iti dayta, nagbalinen ti Zambia a kas maysa nga adu ti partidona nga estado ken nakasanay kadagiti nadumaduma a nakappia a transision ti bileg.

Aglaon ti Zambia kadagiti adu a masna a rekurso, a mairaman dagiti mineral, naatap a biag, bakbakir, nasadiwa a danum ken maarab a daga.[13] Idi 2010, ninaganan ti Banko ti Lubong ti Zambia a kas maysa kadagiti kapardasan a nareporma nga ekonomia ti pagilian iti lubong.[14] Naikuartel ti Common Market for Eastern and Southern Africa (COMESA) idiay Lusaka.

Nagan[urnosen | urnosen ti taudan]

Ammo idi ti teritorio ti Zambia a kas Akin-amianan a Rhodesia manipud idi 1911 aginggana idi 1964. Nanaganan manen daytoy a kas Zambia idi Oktubre 1964 kalpasan ti wayawaya manipud iti turay ti Britaniko. Ti nagan a Zambia ket naala manipud iti Karayan Zambezi (mabalin a kayat a sawen ti Zambezi ken "nalatak a karayan").[15]

Dagiti nagibasaran[urnosen | urnosen ti taudan]

  1. ^ Census of Population and Housing National Analytical Report 2010 Naiyarkibo 2017-11-14 iti Wayback Machine Central Statistical Office, Zambia
  2. ^ "Amended Constitution of Zambia" (iti Ingles). Government of Zambia. Naala idi 15 Oktubre 2016.
  3. ^ United Nations Statistics Division. "Population by sex, rate of population increase, surface area and density" (PDF) (iti Ingles). Naala idi 9 Nobiembre 2007.
  4. ^ ""World Population prospects – Population division"". population.un.org. United Nations Department of Economic and Social Affairs, Population Division. Naala idi Nobiembre 9, 2019.
  5. ^ ""Overall total population" – World Population Prospects: The 2019 Revision" (xslx). population.un.org (custom data acquired via website). United Nations Department of Economic and Social Affairs, Population Division. Naala idi Nobiembre 9, 2019.
  6. ^ Central Statistical Office, Government of Zambia. "2010 Census Population Summaries" (PDF) (iti Ingles). Naiyarkibo manipud iti kasisigud (PDF) idi 2017-11-14. Naala idi 6 Marso 2018.
  7. ^ a b c d "Zambia" (iti Ingles). International Monetary Fund.
  8. ^ "Gini Index" (iti Ingles). World Bank. Naala idi 2 Septiembre 2019.
  9. ^ Human Development Report 2020: The Next Frontier: Human Development and the Anthropocene (PDF) (iti Ingles). United Nations Development Programme. 15 Disiembre 2020. pp. 343–346. ISBN 978-92-1-126442-5. Naala idi 16 Disiembre 2020.
  10. ^ Henderson, Ian (1970). "The Origins of Nationalism in East and Central Africa: The Zambian Case". The Journal of African History (iti Ingles). 11 (4): 591–603. doi:10.1017/S0021853700010471. ISSN 0021-8537. JSTOR 180923.
  11. ^ "History | Zambian High Commission". www.zambiapretoria.net (iti Ingles). Naala idi 26 Mayo 2020.
  12. ^ Andy DeRoche, Kenneth Kaunda, the United States, and Southern Africa (London: Bloomsbury, 2016).
  13. ^ Karlyn Eckman (FAO, 2007).GENDER MAINSTREAMING IN FORESTRY IN AFRICA ZAMBIA.
  14. ^ Ngoma, Jumbe (18 Disiembre 2010). "World Bank President Praises Reforms In Zambia, Underscores Need For Continued Improvements In Policy And Governance". World Bank.
  15. ^ Everett-Heath, John (7 Disiembre 2017). The Concise Dictionary of World Place Names (iti Ingles). Oxford University Press. ISBN 978-0-19-255646-2.

Adu pay a mabasbasa[urnosen | urnosen ti taudan]

  • DeRoche, Andy, Kenneth Kaunda, the United States and Southern Africa (London: Bloomsbury, 2016)
  • Ferguson, James (1999). Expectations of Modernity: Myths and Meanings of Urban Life in the Zambian Copperbelt. Berkeley: University of California Press. ISBN 978-0-520-21701-0.
  • Gewald, J. B., et al. One Zambia, Many Histories: Towards a History of Post-colonial Zambia (Brill, 2008)
  • Ihonvbere, Julius, Economic Crisis, Civil Society and Democratisation: The Case of Zambia (Africa Research & Publications, 1996)
  • LaMonica, Christopher, Local Government Matters: The Case of Zambia (Lambert Academic Publishing, 2010)
  • Mcintyre, Charles, Zambia, (Bradt Travel Guides, 2008)
  • Murphy, Alan and Luckham, Nana, Zambia and Malawi, Lonely Planet Multi Country Guide (Lonely Planet Publications, 2010)
  • Phiri, Bizeck Jube, A Political History of Zambia: From the Colonial Period to the 3rd Republic (Africa Research & Publications, 2005)
  • Roberts, Andrew, A History of Zambia (Heinemann, 1976)
  • Sardanis, Andrew, Africa: Another Side of the Coin: Northern Rhodesia's Final Years and Zambia's Nationhood (I. B. Tauris, 2003)

Dagiti akinruar a silpo[urnosen | urnosen ti taudan]

Dagiti midia a mainaig iti Zambia iti Wikimedia Commons
Pakaammo ti panagbiahe idiay Zambia manipud iti Wikivoyage (iti Ingles)